Tomt

Det är sjukt vad livet kan vända fort.
Hur ens liv kan förändras, bara på några andetag.


Jag kan bli riktigt ledsen när jag tänker på vissa kompisar jag inte har någon kontakt med alls längre. Jag kan gråta mig till sömns bara för att jag saknar dem och tiden vi hade. Det känns som om de är borta för evigt.
Men idag har jag insett, de är inte borta för evigt. Jag kan alltid skicka ett sms, skriva på nån av de tusen communities som finns, jag kan träffa dom på stan även om vi bara ger varandra en blick.
Det kan man inte om de är borta för evigt.

Den här dagen har verkligen varit blandad. Jag har varit arg, upprörd, ledsen och samtidigt himla lättad. Att det finns människor i ens närhet som bryr sig.

Jag kände inte din pappa, men jag känner dig och bryr mig verkligen om dig.
Tanken att någon som står dig nära har försvunnit känns som tusen nålar i hjärtat.
Det gör så ont att veta att det kunde drabbat någon annans pappa, mamma, syskon, vän. En närastående person. Någon man inte vill mista. Det gör så ont att det här drabbade dig.

Jag måste få tacka min underbara klass. Ni är ljusen i den mörka, skrämmande, orättvisa, obegripliga världen. 
Och du ska veta, vi finns här för dig och våra armar är alltid öppna.

Kommentarer
Postat av: elin

texten gick rätt in i hjärtat, allt stämmer...

2009-04-04 @ 12:32:23
URL: http://elinochelin.blogspot.com
Postat av: Johanna

vad är det som har hänt karin?

du vet att jag finns alltid här, även om vi inte ses eller hörs så ofta. :)

2009-04-04 @ 15:01:49
URL: http://johaznak.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0