En gång i tiden när jag var brun och så några turkar.

Imorgon börjar jag inte jobba förrän 17. Då ska jag se till att ta vara på soltimmarna. Det gör mig seriöst deprimerad att för en månad sen såg jag ut så här. Sen kom jag hem, var på ett osoligt p&l och fick ingen annan värme än från stekheta grillar. Inte konstigt att färgen bara rann bort... :(



Det här är förövrigt min favoritturk (efter Mahmut).  Han jobbade på Mahmuts bar och var världens blygaste kille. Första kvällen när vi skulle gå därifrån skakade vi hand och han smugglade en liten lapp till mig. En och en annan brud hade ju druckit lite för många Efes och Mudslides plus ätit för många popcorn så de blev lite handlingsförlamade och fnittriga och tjejiga. Jag provade att skicka ett sms till honom för att tacka för lappen men jag tror att det aldrig kom fram. Tyvärr har han inte facebook och Fyrkantsturken blir inte särskilt glad när jag frågar om honom. Han var ju snällaste turken ju som alltid gick runt och smög leendes. Sista kvällen när vi tog gruppfoton var jag tvungen att ta en bild på honom, vilket han tyckte var jättepinsamt. Alltså jag dör så söt. Saknar det.

Och förlåt, nu råkade det handla om Turkiet igen.
JAG ÄR SÅ HIMLA TRÖTT PÅ SVERIGE. punkt.


Kommentarer
Postat av: fanny

Åhhhh jag dör.Jag vill ha tillbaka brännan och jag vill åka nånsans nu igen. :((((((

2011-08-05 @ 12:47:03
URL: http://fannysandqvist.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0