torsdags-ovett.

Ensam.
Ingen perfektionist
Inte den som har något att komma med.
Ingen energi för att ta tag i saker.


Jag orkar inte vara duktig.

Det kanske är den vanliga "det-är-sent-på-kvällen"-sentimentaliteten som dyker upp en sånhär torsdagskväll.
Ångesten kryper upp hos mig samtidigt som regnet öser ner på fönsterrutorna. Gör mig förkyld. Jag vill inte sova, för det innebär att jag måste vakna upp imorgon och leva med allt igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0