Tja tja bloggen!

En sak som jag verkligen tänkt över på sistone är att skapa en uppskattningsblogg.
Min lista på de personer jag uppskattar är längre än den längsta önskelistan till tomten. Då fattar ni: lång.
Grejen är att jag verkligen har tänkt mycket på det här och har suttit på mitt tänkarställe, så kallade tåget, och haft rubriken " Mikael Persbrandt" och sen byggt på rader  med saker som jag uppskattar med honom.

Fast sanningen är den att jag inte har gjort någon sådan om Persbrandt, han var den första jag kom på och kanske att det kommer en uppskattningsblogg om Gunvald...  Där emot har jag gjort uppskattningsinlägg om mamma, ola salo, mika, beatles, typ alla i es1a, lärare, författare, tågkonduktörer... ja, osv. Jag brukar tänka på sådana jag verkligen uppskattar och idag tar jag steget. Jag inviger min uppskattningsblogg.


Hon heter Jenny och vi får helt enkelt tacka den ganska tråkiga skolan i Skänninge för våra 3 år tillsammans.
Det sa klick ganska direkt och jag har verkligen aldrig haft någon som allt har kännts så lätt med. Lätt för att prata, lätt för att skratta med, lätt för att klaga med, lätt för allt. Men framförallt lätt att känna sig så bekväm med, kunna sitta och asgarva åt ingenting och verkligen förstå vad den andra skrattar åt.
Äkta vänskap skulle jag vilja kalla det och jag är verkligen sjukt glad att jag har den där Jenny.
Nu träffas vi nästan aldrig längre, en gång i månaden är verkligen sjukt sällan! Även om vi försöker (jag är dålig) att hålla kontakt genom mobilas, mail och msn, blir det verkligen inte så som man vill ha det. Men! Vi har faktiskt lovat varandra!

Varsegod Jenny, du är den första i uppskattningsskaran. Men jag uppskattar verkligen dig, och allt vi har gjort i våra dar, och allt vi kommer göra. För inget ska få oss att slita.




Lagom med fjäsk.
Dags att sova, imorgon ska vi julpynta och på kvällen fira tidig julafton. Det tycker jag om.
puss godnatt!